Kattrasen perser kom ursprungligen från Persien (nuvarande Iran) på 1620-talet till England och till Frankrike ungefär samtidigt. Den karaktäristiska persern med den vackra långa pälsen blev snabbt populär vid det franska hovet; vid detta blev persern hållen som sällskapsdjur i över 200 år. Den perser vi oftast stöter på idag i denna del av världen härstammar dock i huvudsak från England, där Harrison Weir fastställde standarden för rasen perser på 1800-talet.
Bonusinfo
Än idag lever katter vilt i naturen, något som visar hur bra katter är på att anpassa sig och överleva.
Kännetecken
Persern anses vara den lugnaste och mest tillgivna av alla kattraser – en riktig myskatt! Innan du skaffar en perserkatt, skall du dock vara medveten om att den kräver en del pälsskötsel. Pälsen skall faktiskt borstas så ofta som varje dag för att inte tova ihop sig. Veterinärer på olika håll i världen är allt för ofta tvungna att klippa av katter av denna typ stora sjok av sammantovad päls för att deras ägare inte kunnat sköta dem.
Utseende: Perserkatten är stor och muskulös med ett stort och brett huvud. Ansiktet är brett. Öronen är små med avrundade spetsar och ögonen är stora och runda. Pälsen är lång, glatt och silkesmjuk; en hel rad olika färgkombinationer är tillåtna. Svansen är långhårig liksom resten av kroppen.