Pälsen på en italiensk vinthund är fin, blank och tät och kräver inte särskilt mycket skötsel. Normalt räcker det att torka den ett par gånger i veckan med en urvriden handduk.

Även om italiensk vinthund nästan alltid varit sällskapshund (i motsats till de flesta andra vinthundar) skall man inte tro att den nöjer sig med att bara ligga och dra sig. Den är mycket livlig och intelligent. Den är aldrig slö och vill att något hela tiden ska hända, helst med den själv i centrum. Hunden är dessutom godmodig och tillgiven mot familjen. Jämfört med andra vinthundar är den smidig att ha hemma, då den tar betydligt mindre plats än större vinthundar.

Det är sällan särskilt svårt att föda upp en italiensk vinthund, om man tidigt börjar med en konsekvent dressyr. För den är känd för att vara samarbetsvillig, intelligent och uppmärksam. Man skall på en gång kunna bejaka hundens upptåg (som är vanliga) och visa vem det är som bestämmer när det kommer till kritan. Rasen älskar att löpa och bör ges möjlighet att göra det på inhägnat område.