Pälsen på en australian shepherd består av långt täckhår med en karakteristisk krullig och böljande hårstruktur i olika gyllenbruna nyanser, som ofta är blandade med vitt, svart eller brunt. Den tjocka pälsen fäller tämligen mycket i övergångsperioder, men om man borstar den regelbundet är detta mindre påfallande. Det finns flera teorier om rasens upphov. Den mest hävdvunna pekar på en förbindelse mellan USA och Australien: Då baskiska fåraherdar på 1800-talet flyttade från Australien till USA förde de med sig hunden och tränade upp den till den hund vi känner till i dag.

Det finns mycket gott att säga om australian shepherd. Den är läraktig, intelligent, aktiv, trofast, vänlig, vaksam och harmonisk. Hunden har en hög aktivitetsnivå. Den älskar att leka,  lära sig nya saker, springa och skutta. Denna tendens till hög aktivitet kan göra att hunden uppfattas som våldsam, särskilt när den tumlar om med mindre hundar, men det är nästan alltid harmlöst. Man bör ta vara på hundens naturliga aktivitetsvilja och vara noga med att ge den  meningsfulla uppgifter, antingen det gäller lek, motion eller utmaningar av andra slag.

En australian shepherd reagerar positivt på kommandon och anvisningar, ja den närmast älskar att man tar sig an den. Hunden har energi och styrka nog för att hålla igång hela dagen. Den skall därför helst rastas mer än de vanliga tre gångerna per dag: Morgon, middag och kväll. I vilket fall som helst skall den rastas ordentligt, gärna länge och väl.